Fakta om vädret / Om klimat

Klimat
Klimat beskriver hur vädret oftast är på en viss plats i världen. För att bestämma klimatet i ett område utgår man oftast från temperaturen, man tittar på hur den skiftar under året. Om man sedan kombinerar temperatur med nederbörd och får man fram olika klimatzoner.

Klimatzoner
Det som bestämmer klimatet i ett område i världen är solenergin. Vid ekvatorn finns mest solenergi medan nord- och sydpolen har minst, detta beror på avståndet till solen. Områden vid ekvatorn tar emot mer solenergi än de ger ifrån sig, medan områden runt polerna ger ifrån sig mer än vad de tar emot. Detta gör att polerna har ett kallt klimat. Om man sedan kommer längre in i riktning mot ekvatorn kommer man till så kallade tempererade zoner. Där har man väldigt växlande väder och stora skillnader mellan årstider, som vi i Europa. Förflyttar man sig ännu närmare ekvatorn kommer man till mycket varma och torra områden, t.ex. öken. Framme vid ekvatorn ändras vädret igen. Där är det fortfarande varmt men med mycket nederbörd. Exempel på sådana platser är regnskogar. Man brukar tala om tre olika klimat. Humida (fuktiga) klimat där nederbörd är större än avdunstning, Semiarida (halvtorra) klimat där nederbörden och avdunstningen är lika stor och Arida klimat där nederbörden är mindre än avdunstningen.

Luft som har olika temperatur uppför sig olika. Varm luft blir lätt och stiger medan kall luft blir tung och sjunker. På så sätt cirkulerar luften och det bildar stora cirkulationshjul i atmosfären. Dessa vindar är de som fördelar nederbörden över jorden. Alltså, det är temperaturen tillsammans med nederbörden som bestämmer klimatet och ger olika förutsättningar för liv på olika platser på jorden.

Berg och Dal
En dal har större temperaturskillnader än ett berg. På sommaren är det oftast varmast medan det på vintern brukar vara kallast. Det kan även vara väldigt blåsigt, samtidigt som det ibland kan vara väldigt kvavt. Detta beror på om vindarna blåser tvärs över dalen eller längs med. Men uppe på bergen blåser det oftast mer. Då kall luft är lättare och har högre densitet sjunker den under natten och det blir kallt i dalen. På dagen värms luften i både dalen och uppe på berget. Men eftersom luften uppe på berget blandas med den svalare luft som vinden för med sig blir det mindre temperaturskillnad där. Man kan tycka att vädret i en dalgång låter mindre lockande än uppe på berget. Men man får inte glömma att det nästan alltid blåser uppe på berget och det blir aldrig riktigt varmt men heller inte extremt kallt. Det finns dock ett mellanläge mellan bergets topp och dalens djup där vädret nästan är optimalt. Detta mellanläge befinner sig halvvägs uppför dalsidan om bergets topp är lägre än 100 meter, annars på ca 50 meters höjd. Där förekommer mycket mindre föroreningar än på dalens botten och dessutom mindre dimma. Problemet kan vara att det är mer besvärligt att bo på en sluttning, både vad gäller att bygga hus, dra ledningar och förflytta sig.

Hav och land
Jordytans egenskaper vad gäller värme- och strålningsledning påverkar temperaturen mycket.
Havet kan lagra mycket värme. Den värme som tas upp av vattenytan rörs ner djupare av turbulens i vattnet. Under vintern släpps den lagrade värmen i havet ut och ger en utjämning av temperaturskillnaderna. Strömmar av varmt och kallt vatten i havet kan påverka klimatet i områden som ligger nära havet. Golfströmmen är en sådan ström och den leder strömmar av varmt vatten från Karibiska havet och Mexikanska golfen genom Nordatlanten till Norska havet. Det är på grund av denna varma ström som vi i norden kan ha ett så milt klimat trotts att vi bor långt norrut.

Marken på jorden kan inte lagra värme lika mycket som haven kan göra. Det är bara mark ner till 10 meters djup som värms upp på sommaren och kyls ner på vintern. På så sätt finns inte några större värmelagringar att tillgå för att jämna ut temperaturen. Detta ger större temperaturskillnader än havet.

Mer på 121.nu: TV-Tablå Karta Vädret Nyheter Fler tjänster