Om Skogsvård, Skogsskötsel, Skogsentreprenad

Skogsvård eller skogsskötsel omfattar: beståndsanläggning, röjning, gallring, gödsling och dikning.

 

Beståndsanläggning  av ny skog sker genom plantering, sådd eller självsådd från fröträd. För att underlätta för den nya skogen att komma upp förbereds hygget för återväxten på olika sätt. Vid hyggesrensningen, som kan förberedas något år för eller strax efter slutavverkningen, tar man bort mindre träd, buskar och plantor, som kan konkurrera med återväxten. Rensningen utförs med olika huggverktyg, handsåg eller röjmotorsåg.

 

Markberedning utförs så att frö lättare kan gro, och plantan får en bättre växtplats genom att konkurrensen från annan vegetation minskar, att temperatur och fuktighetsförhållanden blir gynsammare samt att insektsangrepp försvåras.

 

Hyggesbränning gör så att fortsatt återväxt inte hindras och konkurrensen från annan vegetation upphävs, samtidigt som växtnäringsämnen frigörs. Hyggesbränning används främstpå marker med tjockt inaktivt humustäcke i Norrlands höjdlägen. Man bränner upp avverkningsavfall och markvegetation. Eftersom detta kräver omfattande manuell insats har den till stor del ersatts av hyggesplöjning

 

Plantering sker oftast på våren. Till allra största delen utförs planteringarna fortfarande manuellt med särskilt utformade redskap, hacka, borr och rör.

 

Sådd förekommer sällan numera. Nackdelar med självsådd är att fröträden lätt stormfälls och att slutavverkningen måste göras i två omgångar - även fröträden måste avverkas, så de inte konkurrerar med det nya beståndet.

 

Röjning är en beståndsvårdande utglesning av ungskogen som görs när bestånden är 2-3 m höga. Träd som får mer utrymme och näring växer bättre och blir mer motståndskraftiga mot snöbrott och andra skador. Röjning ger också en viss gödningseffekt och förbättrade temperatur- och fuktighetsförhållanden i beståndet.

 

Gallring är en beståndsvårdande utglesning av yngre och medelålders skog. Träden har då växt till sig så att det är lönsamt att ta tillvara de avverkade virket. Det finns särskilda gallringsmallar för bedömning av när gallring bör ske och hur stort gallringsuttaget kan göras.

 

Genom med gödsling kombinerad dikning av sumpskogar och myrar kan man höja virkesproduktionen . Ett områdes lämplighet för dikning avgörs främst av klimatet, torvlagrets tjocklek och torvens struktur, tillrinnings- och lutningsförhållandena. Ett redan befintligt skogsbestånd påskyndar markens dränering och kan direkt utnyttja effekten av dikningen.

SNI, Huvud- och binäring

Relaterade ord